du får mig att känna exakt ingenting

Jag är bortglömd av dig.
Nu är jag ingenting, inte ens ett svart tomrum. För även tomrum är existens. Jag är bortglömd av dig. Inte ens vakum. Du minns inte min röst. På samma sätt som ringarna i vattnet inte finns när jag rör vid det längre, reagerar du inte när du hör mitt namn.

Du minns inte mig. Du tänker aldrig på mig. Jag förblir ensam i min ensamhet med min ensamhetspistol. Långsamt klämmer jag på avtryckaren och ser dussintals svarta blommor blomma.

Våldsam ensamhet.

Bortglömd av dig.